Kort sammanfattning

Det finns ett särskilt ögonblick som nästan alla nederländare som har tillbringat en februarivecka i Spanien kan känna igen. Klockan är elva på förmiddagen, du sitter på en uteservering med en kopp kaffe i handen, jackan behövs inte – och någonstans i bakhuvudet dyker frågan upp: ”Varför bor jag egentligen kvar i Rotterdam?”

Det är en tanke som har fått tusentals nederländska familjer, pensionärer, frilansare och distansarbetare att på allvar överväga en flytt söderut. Inte en tvåveckorssemester, utan en riktig flytt – sälja bostaden, registrera sig i den nya kommunen och bygga upp en ny vardag i Spanien.

När dagdrömmen börjar bli en konkret plan blir frågorna också betydligt mer specifika än bara ”är det verkligen så soligt?”.

Därför tittar vi närmare på det som faktiskt spelar roll när man jämför vardagslivet i Nederländerna och Spanien: ekonomi, klimat, infrastruktur, boende, skolor, sjukvård och hur livet utanför arbetet faktiskt förändras efter en flytt.

Ekonomin: vad kostar livet i Spanien egentligen?

Vardagslivet i Spanien är faktiskt betydligt billigare. Enligt jämförelser av levnadskostnader ligger de genomsnittliga utgifterna omkring 22 % lägre än i Nederländerna. Av 55 vanligt förekommande utgiftskategorier är priserna lägre i Spanien i 49 – från hushållskostnader och transporter till kläder.

De största skillnaderna märks vanligtvis inom boende, transporter, hushållskostnader och vardagliga tjänster. En månadsräkning för el, gas, vatten och sophämtning ligger på omkring 133 € i Spanien, jämfört med cirka 231 € i Nederländerna – nästan hälften så mycket. Fast bredband kostar i genomsnitt 28 € per månad jämfört med 45 €, medan ett mobilabonnemang med minst 10 GB data ligger på omkring 16 € jämfört med 20 €.

Det finns dock en viktig aspekt att ta hänsyn till. Spanien är inte bara ”billigare” – de genomsnittliga lönerna är också betydligt lägre. Den genomsnittliga nettolönen per månad ligger på omkring 3 350 € i Nederländerna, jämfört med cirka 1 760 € i Spanien.

Om du flyttar med en nederländsk lön, fortsätter arbeta på distans för ett utländskt företag eller får pension från Nederländerna kan kalkylen därför bli särskilt fördelaktig. En nordeuropeisk inkomst i kombination med lägre sydeuropeiska levnadskostnader kan ge betydligt större köpkraft.

Om du däremot planerar att arbeta för en spansk arbetsgivare måste de lägre levnadskostnaderna vägas mot de lägre lokala lönerna. Hur din ekonomi påverkas av flytten beror alltså lika mycket på varifrån inkomsten kommer som på var i Spanien du väljer att bosätta dig.

Levnadskostnader i vardagen

Lägre priser innebär inte bara att det går åt mindre pengar varje månad. De kan påverka hela vardagen, och transportkostnaderna är ett tydligt exempel.

Ett månadskort för kollektivtrafiken kostar omkring 30 € i Spanien, jämfört med cirka 85 € i Nederländerna. En enkelbiljett kostar ungefär 1,50 € mot 3,40 €. Även bensinen är billigare – omkring 1,51 € per liter jämfört med 2,11 €. Samma mönster syns för taxi: en kilometer enligt taxameter kostar cirka 1,30 € i Spanien mot ungefär 2,65 € i Nederländerna.

Priserna varierar naturligtvis mycket mellan olika delar av Spanien. Madrid, Barcelona och Marbella är betydligt dyrare än provinserna i inlandet, stora delar av Costa Blanca och Murcia.

Trots de regionala skillnaderna är Spanien fortfarande ett av de mer överkomliga länderna i Västeuropa, särskilt jämfört med de större nederländska städerna.

Klimatet: en faktor som många underskattar

Många flyttar till Spanien för solen och blir sedan förvånade när temperaturen i Madrid når 40 grader i juli eller när Galicien visar sig vara betydligt regnigare än väntat. Spanien har helt enkelt inte ett enda klimat – landet rymmer flera mycket olika klimatzoner.

Costa del Sol, provinsen Alicante och Murcia motsvarar bättre den bild många nederländare har av Spanien: över 300 soldagar om året, milda vintrar där en lätt jacka ofta räcker i januari och långa, torra somrar.

Balearerna har ett liknande klimat, men med något högre luftfuktighet. Norra Spanien är en helt annan historia. Asturien, Kantabrien och Galicien är gröna och regniga och påminner klimatmässigt mer om en varmare version av Nederländerna än om den klassiska bilden av ett soligt medelhavslandskap.

Det finns dessutom en annan detalj som är lätt att missa före flytten. Nederländska bostäder är byggda för att hålla värmen inne. Många äldre spanska bostäder är däremot traditionellt utformade för att hålla sommarvärmen ute – med tjocka väggar, klinkergolv och fönsterluckor.

Det fungerar utmärkt i augusti, men kan vara mindre behagligt under en fuktig januaridag om bostaden saknar ordentlig uppvärmning. Om du är van vid nederländsk isoleringsstandard, tvåglasfönster och pålitlig centralvärme bör du kontrollera detta noggrant före ett bostadsköp. Särskilt vid kusten kan vinterfukten göra att 12 grader känns betydligt kallare än vad termometern antyder.

Infrastruktur: här har Nederländerna fortfarande ett försprång

På den här punkten är det svårt att bortse från Nederländernas styrkor. Tågen fungerar i regel effektivt, cykelinfrastrukturen hör till världens bästa, internetuppkopplingarna är snabba och den offentliga förvaltningen fungerar vanligtvis smidigt när man väl har kommit in i systemet.

Spanien fungerar annorlunda, men det betyder inte att infrastrukturen är dålig. Höghastighetstågen AVE mellan landets större städer håller mycket hög standard och kan på längre sträckor vara bekvämare än nederländska intercitytåg. Motorvägarna är bra och fiberinternet är vanligt i städer och i de flesta större kustorter, vilket gör distansarbete relativt enkelt.

Den tydligaste skillnaden märks i kontakten med myndigheterna. Att skaffa NIE-nummer, registrera sig som bosatt eller hantera vissa andra administrativa ärenden kan innebära mer väntan, fler dokument och större behov av tålamod än många nederländare är vana vid.

För många är det ändå en kompromiss värd att göra: något mindre administrativ effektivitet i utbyte mot ett betydligt lugnare tempo i vardagen. Hur man upplever den förändringen är förstås individuellt. Vissa trivs med den från första stund, medan andra behöver längre tid innan de slutar jämföra varje myndighetsärende med hur det skulle ha fungerat hemma.

Bostadspriser: här blir skillnaden tydlig

För många är det bostadspriserna som till slut får vågskålen att tippa över. Det genomsnittliga priset för en bostad i centrala delar av en spansk stad ligger på omkring 3 700 € per kvadratmeter, jämfört med cirka 5 950 € i Nederländerna. Även i förorterna är skillnaden tydlig – omkring 2 320 € per kvadratmeter i Spanien mot 4 340 € i Nederländerna.

Hyresmarknaden visar ett liknande mönster. En lägenhet med ett sovrum i centrala delar av en stad kostar i genomsnitt omkring 911 € per månad i Spanien, jämfört med cirka 1 450 € i Nederländerna. För en bostad med tre sovrum i centrum ligger genomsnittet på omkring 1 443 € respektive 2 306 €.

Inlandet och mindre spanska städer kan vara ännu billigare. Samtidigt har internationellt eftertraktade destinationer som Marbella, delar av Ibiza och centrala Barcelona blivit betydligt dyrare i takt med den internationella efterfrågan. De är inte längre de fyndmarknader de kunde vara för femton år sedan.

Det finns däremot fortfarande intressanta möjligheter i exempelvis Alicanteprovinsen, Murcia, delar av Valenciakusten och Andalusiens inland – särskilt när man jämför med vad samma budget räcker till i Nederländerna.

Boendet är också en av de viktigaste förklaringarna till att den totala levnadskostnaden är lägre i Spanien. Oavsett om du hyr eller köper räcker samma bostadsbudget ofta till större yta, terrass, trädgård eller till och med havsutsikt – sådant som skulle vara betydligt dyrare i de flesta nederländska städer.

Innan du fastnar helt för en viss bostadsannons finns det några praktiska saker att tänka på:

• Skatter och andra kostnader vid köp av bostad i Spanien brukar motsvara ytterligare cirka 10–14 % utöver köpeskillingen. Det kan bland annat handla om överlåtelseskatt, notarie, registrering och juridisk hjälp. Ta med dessa kostnader i budgeten från början.
• Nyproduktion innebär ofta lägre underhållskostnader på längre sikt än äldre bostäder. Vid köp av en äldre spansk bostad är det ändå klokt att låta genomföra en oberoende teknisk besiktning, särskilt om renoveringshistoriken är oklar.
• Bolån i Spanien för icke-residenta erbjuds av spanska banker och finansierar vanligtvis upp till omkring 60–70 % av bostadens värde. Det skiljer sig tydligt från den nederländska bolånemodellen. De genomsnittliga räntorna i Spanien kan också vara något lägre – omkring 3,3 % jämfört med 3,9 % i Nederländerna – men villkoren bör bedömas tillsammans med en specialist i stället för att utgå från att nederländska bolåneregler gäller även i Spanien.

Utbildning och sjukvård: viktigt för familjer

För barnfamiljer kan de här frågorna väga tyngre än både klimatet och bostadspriserna. Skillnaderna mellan länderna handlar dessutom inte bara om kostnader, utan minst lika mycket om hur systemen fungerar i praktiken.

Den offentliga sjukvården i Spanien håller god standard och brukar räknas till de bättre systemen i Europa. EU-medborgare som är korrekt registrerade och omfattas av det spanska socialförsäkringssystemet kan få tillgång till den offentliga vården.

Privat sjukvård är också vanligt förekommande. För den som vill ha kortare väntetider eller enklare tillgång till engelsktalande specialister kan en privat sjukvårdsförsäkring vara relativt prisvärd med nederländska mått. Många inflyttade väljer därför en kombination: den offentliga vården som grund och en privat försäkring som komplement.

När det gäller utbildning blir jämförelsen mer komplicerad. Privat förskola på heltid är exempelvis betydligt billigare i Spanien – omkring 473 € per månad jämfört med cirka 1 983 € i Nederländerna.

För internationella grundskolor kan förhållandet däremot vara det motsatta. Beroende på stad och skola kan årsavgiften i Spanien faktiskt vara högre än för motsvarande alternativ i Nederländerna. Jämförelsedata anger ungefär 9 300 € per år i Spanien mot 8 000 € i Nederländerna.

Det är en bra påminnelse om att allt inte automatiskt är billigare i Spanien. Om skolan är viktig för familjens flyttbeslut är det därför klokt att begära aktuella prisuppgifter direkt från skolorna i det område ni överväger.

De offentliga skolorna i Spanien är avgiftsfria och håller generellt en god nivå. Undervisningen sker på spanska och i vissa autonoma regioner även på ett regionalt språk – exempelvis katalanska i Katalonien.

För barn som flyttar utan att kunna språket innebär det förstås en omställning. Vissa familjer blir förvånade över hur snabbt barnen lär sig spanska och finner sig till rätta i den lokala skolan. Andra väljer en internationell skola för större kontinuitet, särskilt om barnen är äldre och redan befinner sig mitt i en viss läroplan.

Fritid och vardagsliv: vad förändras i Spanien?

Det här är den del av jämförelsen som är svårast att uttrycka i siffror – och samtidigt ofta den som får människor att stanna.

Frågar man någon som faktiskt har flyttat till Spanien handlar svaret ofta ganska snabbt mindre om priser och väder och mer om själva rytmen i vardagen.

Livet i Nederländerna är ofta välplanerat. Effektivt, strukturerat och organiserat – men fortfarande planerat. Vid den spanska kusten och i södra Spanien ser vardagen annorlunda ut. Uteserveringarna kan vara fulla klockan tio en tisdagskväll. Lunchen får ta tid i stället för att bestå av en smörgås framför datorn. Stranden, bergen eller landsbygden kan ligga tjugo minuter bort i stället för att kräva en helgutflykt.

Det finns också en social dimension som överraskar många nyinflyttade. Även i större spanska städer kan kvarteren ha en tydlig lokal gemenskap – små barer där ägaren efter ett tag vet vad du brukar beställa, lokala marknader, stadsfester och fiestas som får hela orter att samlas ute på gatorna.

För nederländare som är vana vid en mer privat och reserverad social kultur kan det ta lite tid att vänja sig. Men många beskriver så småningom just denna sida av livet som en av de största fördelarna med flytten.

Är det då värt att flytta till Spanien?

Svaret beror på vad livskvalitet betyder för just dig.

Om perfekt fungerande infrastruktur, förutsägbarhet och administrativ effektivitet står högst på önskelistan kommer Spanien ibland att pröva ditt tålamod.

Om du däremot prioriterar att få mer för pengarna, leva i ett varmare klimat, tillbringa mer tid utomhus och dra ned på tempot utan att ge avkall på bra sjukvård och utbildning, kan Spanien för många erbjuda fler fördelar än kompromisser.

I slutändan handlar flytten inte bara om att spara pengar. Det viktiga är vad de lägre kostnaderna kan göra möjligt – en större bostad, fler restaurangbesök, helger vid havet, ett lugnare vardagstempo och för många en bättre balans mellan arbete och privatliv.

Spanien är inte bättre än Nederländerna på varje enskilt område. Många som har flyttat upplever ändå att den samlade livskvaliteten i Spanien mer än väl väger upp de kompromisser som flytten kan innebära.

De familjer och pensionärer som lyckas bäst med flytten är ofta de som i förväg har satt sig in i skillnaderna mellan olika spanska regioner i stället för att se ”Spanien” som en enda enhetlig marknad. De har också gjort en realistisk budget och inte utgått från att priser och levnadsvillkor är desamma överallt.

På Alegría har vi hjälpt hundratals nederländska familjer att gå från tanken på ett liv i Spanien till en konkret bostadsaffär och flytt. Många frågor återkommer – skatter, skolor, bostadsområden, fastighetens skick och om ett område verkligen fungerar lika bra i vardagen som det ser ut på bilderna.

Oavsett om du precis har börjat fundera på Spanien eller redan har gått igenom mängder av bostadsannonser kan nästa steg vara ett enkelt samtal där vi går igenom dina prioriteringar, din budget och vilka områden som kan passa bäst.

Informationen är av allmän karaktär och utgör inte juridisk, skattemässig eller investeringsrelaterad rådgivning. Informationen utgör inte ett offentligt erbjudande.

Gillar du den här artikeln? Dela den med dina vänner!