Prisökningen på bostäder i Spanien visar inga tecken på att bromsa in under de kommande fyra åren.
Enligt prognoser från Standard & Poor’s Global Ratings kommer priserna att stiga med 9,1% 2026, och under 2027–2028 blir Spanien det europeiska land där ökningen är störst – 7,4% respektive 6,2%.
Portugal leder 2026
Under innevarande år blir Portugal ledare, med en ökning på 10%.
S&P Global Ratings har höjt sin prognos för prisutvecklingen i Portugal från februari med 3%.
När det gäller Spanien har kreditvärderingsinstitutets ekonomer sänkt prognosen med 0,2%.
Institutet betonar den dynamiska arbetsmarknadens påverkan på bostadsmarknaden.
Stark jobbskapande och löneökningar har höjt köpkraften och stimulerat invandringen, vilket har förvärrat gapet mellan efterfrågan och utbud.
Samtidigt håller administrativa hinder i byggsektorn tillbaka byggandet av nya objekt.
Bostadspriserna kommer att stiga i hela Europa
S&P väntar sig att bostadspriserna i Europa i genomsnitt ökar med 4% 2026 och med mer än 3% 2027, vilket överstiger hushållens inkomsttillväxt.
Den stigande trenden kommer att fortsätta fram till 2029 på alla marknader som kreditvärderingsinstitutet har analyserat.
Rapportens huvudtes är att denna ökning beror på brist på nya bostäder.
Situationen består på grund av brist på kvalificerad arbetskraft, höga byggkostnader, som fortfarande är betydande efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, komplicerade stadsplaneringsprocesser och den snabba tillväxten av turistuthyrning, vilket minskar bostadsbeståndet.
Statliga åtgärder får inte omedelbar effekt
Flera regeringar har redan meddelat sina planer: Tyskland – Bau-Turbo, Frankrike – Relance Logement, Spanien – Plan Estatal de Vivienda på 7 miljarder euro, Italien – Piano Casa.
S&P varnar dock för att den verkliga effekten av dessa åtgärder kommer att visa sig först om flera år.
Samtidigt kan vissa åtgärder, till exempel stimulans av efterfrågan, till och med öka trycket på stigande priser.
S&P:s alternativa scenario
Institutet har även tagit fram ett mer gynnsamt alternativt scenario, där snabb desinflation och lägre räntor skulle leda till en prisökning i Europa på 1,4% fram till 2028.
I detta fall skulle Tyskland och Storbritannien gynnas mest tack vare sin större känslighet för räntor.
Samtidigt skulle Spanien, Portugal och Irland – marknader med strukturella spänningar – knappt avvika från grundbanan.
Institutet prognostiserar att effekterna av svängningar i energipriserna i stor utsträckning kommer att ha försvunnit till 2029.
Det mildare scenariot speglar därför främst en tidsförskjutning: bostadsprisernas uppgång sker tidigare, under 2027–2028, i stället för att ackumuleras fram till 2029.
