Det ekonomiska läget 2026: inflation, inkomster, räntor
Om inget oväntat inträffar i Spanien kommer 2026 inte att präglas av prispress. Prognoserna pekar på att inflationen fortsätter att normaliseras och gradvis närmar sig målet på 2 %, vilket förväntas sätta punkt för flera år av kraftiga svängningar.
Samtidigt kommer arbetstagare och pensionärer att öka sin köpkraft något: pensionerna räknas upp i linje med konsumentprisindex, lönerna för offentligt anställda kommer att öka snabbare än inflationen, löneökningar väntas i privat sektor och minimilönen väntas höjas igen. Det prognostiseras också att Euribor stabiliseras och att det inte sker några kraftiga förändringar i bolånekostnaderna — men med förbehållet att bostäder nu är dyrare än någonsin och att någon avkylning av marknaden inte är att vänta.
Tariffer, telekom, transport och osäkerheter inför det nya året
Elpriserna kommer heller inte att sjunka, eftersom tarifferna höjs och de största leverantörerna redan har antytt dyrare elräkningar. De största teleoperatörerna har också meddelat att de höjer priserna på sina paket. Inom transportsektorn behålls de rabatter som redan gällde, och som gradvis har minskats sedan de infördes 2022 för att mildra effekterna av inflationskrisen.
Dessutom finns det fortfarande många okända faktorer. För tredje året i rad börjar året utan en ny budget och utan större förändringar på skatteområdet. Även om regeringen har meddelat att den i början av 2026 äntligen kommer att presentera en ny budget som kan innehålla nyheter, beror allt på om den kan säkra tillräckligt stöd i kongressen, vilket i dagsläget framstår som en svår uppgift. Det internationella läget ser inte heller uppmuntrande ut: ett tullkrig kan när som helst förvärras, möjligheterna till räntesänkningar är inte lika stora längre och den geopolitiska osäkerheten är fortsatt hög.
Bostadsmarknaden: rekordpriser vid köp och uthyrning
2026 ser ut att bli året då nya rekord kan sättas för priserna på bostadsförsäljning och hyror i Spanien. Detta eftersom fastighetsmarknadens starka siffror 2025, då nivån 700 000 köp- och försäljningstransaktioner kommer att passeras, tyder på att det inte kommer att förändras mycket under det nya året.
Enligt prognoser från portaler som Idealista eller Fotocasa fortsätter priserna på köp och hyra att stiga 2026 — särskilt i områden utan regleringsbegränsningar. Transaktionsvolymen kommer att öka under de kommande 12 månaderna med 3–10 %. Inom detta intervall ligger även hyresökningen, som enligt Pisos.coms senaste studie blir omkring 6 % på grund av fortsatt otillräckligt utbud och stabil efterfrågan, till vilken endast omkring 100 000 nya objekt tillkommer.
Hyresmarknaden: avtalsutgångar och INE:s index för hyresjustering
Uthyrningen kommer dock återigen att utsättas för störst press, särskilt eftersom regeringen uppskattar att omkring 600 000 avtal upphör att gälla 2026. Det rör sig om avtal som tecknades under pandemin, vilket leder till nya omförhandlingar av villkor och sannolikt högre hyror. Denna höjning kan även påverka avtal som inte löper ut 2026, i enlighet med indexet för hyresjustering som beräknas av INE och tillämpas sedan 2025. Även om den exakta siffran ännu inte är känd, förväntas den vara lägre än konsumentprisindex och därför inte nå 3 %.
Bolån och räntor: en måttlig ökning av utlåningen
När det gäller bolåneutlåningen visar prognoserna för 2026 att volymen nya lån ökar med cirka 0,4 %, så någon bolåneboom väntas inte — bara en mycket måttlig tillväxt kopplad till förbättrad finansiering. Europeiska centralbanken lämnade vid sitt senaste möte återigen räntorna oförändrade och kommer, enligt vad det verkar, att behålla dem på denna nivå.
Inkomster och avgifter: pensioner, offentligt anställda, SMI och socialförsäkring
På arbetsmarknaden höjs pensioner, löner för offentligt anställda och minimilönen (SMI) från januari. Samtidigt kommer avgifterna som företag och arbetstagare betalar in till socialförsäkringssystemet att öka.
Över 11 miljoner pensionärer (från socialförsäkringssystemet och pensionerade offentligt anställda) kommer att se sin pension öka i januariutbetalningen med 2,7 % (lika mycket som priserna i genomsnitt steg 2025). Dessutom kommer icke-bidragsgrundade och minimipensioner med familjeansvar att öka med 11,4 % (utan ansvar — med 7 %) för att lyfta dessa utbetalningar över fattigdomsgränsen.
I sin tur kommer lönerna för cirka 3,5 miljoner offentligt anställda på alla nivåer att höjas med 4 % från januari (2,5 % 2025 och resterande 1,5 % 2026). Nivån på minimilönen (som 2025 var 1 184 euro per månad med 14 utbetalningar) diskuteras fortfarande av regeringen och dess partners. Enligt experter kommer höjningen dock att ligga mellan 3,1 % om inkomsten i slutändan blir beskattad (även om finansdepartementet godkänner en lättnad för att återbetala den skatt som betalats nästa år) och 4,7 % om så inte sker.
Transport: ett nationellt periodkort och bibehållna rabatter
I början av året träder ett nationellt periodkort i kraft, drivet av transportministeriet, för resor i hela landet med pendeltåg och medeldistanståg samt på statliga busslinjer. Priset är 60 euro per månad eller 30 euro för personer under 26 år.
Tioresorskort på pendeltåg behålls, liksom månadskort för 20 euro och 10 euro för ungdomar. Pendeltåg blir gratis för barn under 14 år. På medeldistanståg och Avant-linjer behålls också gratis resor för barn samt 40 % rabatt på månadskort och tioresorskort. För det allmänna Avant-kortet har en rabatt på 50 % förlängts.
För Avant införs ett kvartalskort, Pase Vía, med rabatt på 45–72 %. I pendeltågen planeras biljetten Cronos med 40 % rabatt från och med den femte resan vid betalning med bankkort i spärren. Och på medeldistanståg höjs rabatterna för tur- och returresor från 7 % till 20 %.
För statliga bussresor behålls gratis resor för barn under 14 år; tioresorskortet behåller 40 % rabatt; och ett personligt månadskort behåller 50 % rabatt. I transporter som hanteras av autonoma eller lokala myndigheter behålls också gratis resor för barn, 50 % rabatt för ungdomar upp till 26 år samt 20 % rabatt på övriga periodkort.
Flyg och vägar: Aena och betalvägar
Flygpriset beror på respektive flygbolag, men det väntas att den statliga operatören Aena från mars höjer passageraravgifterna. Den genomsnittliga ökningen blir 6,44 %, vilket motsvarar 67 cent per passagerare — till 11,02 euro.
Vägavgifter på motorvägar justeras i enlighet med konsumentprisindex, men 2026 införs nyheter på vägar som förvaltas av staten. Fram till 2032 blir den årliga höjningen högst 2 % på Madrids motorvägar R-2, R-3, R-4, R-5 och M-12, på AP-7 (Cartagena–Vera), AP-36 (Ocaña–La Roda) och AP-41 (Madrid–Toledo). Alicantes ringled blir avgiftsfri. På övriga motorvägar väntas höjningar av vägavgiften med 2,61 %.
Skatter: inga kraftiga förändringar, men viktiga nyheter
Inom skatteområdet väntas inga större förändringar. Bland nyheterna som är värda att notera nästa år finns en sänkning av bolagsskatten för små och mikroföretag samt en uppdatering av koefficienterna för beräkning av den kommunala kapitalvinstskatten, som betalas vid försäljning av fastighet. Det blir också förändringar kopplade till den nya avfallsavgiften, som började tas ut under andra halvan av 2025 och orsakade stor uppmärksamhet bland skattebetalarna samt omfattande överklaganden.
Telekom: operatörernas prishöjningar
År 2026 kommer stora teleoperatörer att höja sina priser med hänvisning till ökade kostnader, med undantag för Digi. För Movistar blir den genomsnittliga höjningen 4 %, för Vodafone España 3,9 % och för Orange 3,8 %. Konsumenter som tecknat kampanjavtal undantas från dessa höjningar tills kampanjperioden löper ut, eller kan utnyttja de många erbjudanden som operatörerna ger under året.
Energi: el, gas och bränsle
År 2026 väntas inga större förändringar inom energiförsörjningen (el, gas och bränsle). Elen har störst sannolikhet att bli dyrare, vilket vissa faktorer pekar på. Enligt den officiella dokumentation som finns tillgänglig hittills kommer vissa fasta kostnader som betalas månadsvis att öka.
Den nationella kommissionen för marknader och konkurrens (CNMC) har redan publicerat tariffordern för 2026, som i genomsnitt höjs med 0,5 %. Men avgifterna (cargos) — en annan stor reglerad kostnadspost som konsumenter betalar via räkningarna — kommer att öka betydligt. Ministeriet för ekologisk omställning, som ansvarar för frågan, har föreslagit en höjning på mer än 10 %.
Regeringen räknar ändå med en betydande sänkning av energikostnaden, den tredje största posten i räkningen, och att denna sänkning ska kompensera ökningen av de fasta kostnaderna, där skatterna förblir oförändrade. Detta står dock i kontrast till privata bolags prognoser, som menar att kostnaderna för att stärka driften efter strömavbrottet kommer att leda till högre räkningar för minst 20 miljoner konsumenter på den liberaliserade marknaden (mer än 60 % av totalen).
Både Iberdrola och Endesa, de två största elleverantörerna i Spanien, har meddelat att de till 2026 kommer att föra över 100 % av de extra kostnader som uppstod efter strömavbrottet på sina kunder. Av den anledningen har vissa leverantörer redan tidigare höjt räkningarna med 7 %.
Den största påverkan på gasräkningarna kommer att vara råvarupriset, som svänger på internationella marknader. Internationella energiorganet (IEA) anger att det till 2026 väntas en ökning av det globala gasutbudet och en måttlig efterfrågeökning, vilket kan minska spänningarna på marknaden och hålla tillbaka priserna i regionen. Vissa investeringsbanker — som UBS — har nyligen sänkt sina prognoser för naturgaspriser 2026 jämfört med tidigare år och förväntar sig till och med lägre nivåer på grund av överskott i LNG-produktionskapacitet.
Något liknande gäller för bränsle. Priserna på bensinstationer kommer i stor utsträckning att bero på oljepriset på internationella marknader. Ett antal institutioner och marknadsanalytiker förutspår att det genomsnittliga priset på Brentolja 2026 blir lägre än under de senaste åren och kan ligga runt 50–60 dollar per fat om ett globalt utbudsöverskott materialiseras. Orsaken är en kombination av högre global oljeproduktion och en efterfrågan som inte växer så snabbt som väntat. Därtill kommer en osäkerhet kring beskattningen av diesel och en eventuell anpassning till bensin.
Slutsats: inflationen blir dämpad, men bostäder fortsätter att bli dyrare
Trots den förväntade prisökningen på en rad varor och tjänster lovar 2026 en dämpad inflation och en gradvis normalisering av priserna både i Spanien och i hela euroområdet. Efter flera år av starkt inflationstryck pekar prognoserna på en förstärkning av desinflationsprocessen, om än i olika takt i olika länder. I Spanien tyder mycket på att det genomsnittliga KPI 2026 kommer att ligga runt 2 %, även om kärninflationen fortfarande är hög.
